Spökhuset och dikten.

Åkte förbi det här gamla huset för några dagar sedan.Måste ta ett kort tänkte jag innan det försvinner.Minns den gamle farbrorn Rudolf som bodde här för länge sedan.Känns så tragiskt att se hur det ser ut nu.Inomhus var det totalt vandaliserat, t.om med den öppna spisen var nerriven.Kanske i jakt på pengar?Vad vet jag.

Fönsterna sönderslagna osv.varför inte bara riva alltihop bums.Nog om det,när jag skulle åka därifrån så fick jag tydligen med mej Rudolfs ande.Hade kört någon kilometer och det bankade på bilen(han kanske fastnade i dörren.)Jag stannade och tittade ,om jag kunde se vad det var,men såg inget ovanligt.Satte mej i bilen  och efter några meter började det igen.Då stannade jag och gick ut och sa till på skarpen,att nu fick han inte följa med mej längre.Sen blev det tyst,så han gick nog tillbaka.

Blev så glad igår,när jag såg att Östgötakorrespondenten hade tagir in min lilla juldikt som jag skickade till dom.

Här kommer den för er som inte har den tidningen.

JUL ÄNDÅ!

Jag köpte en klapp

som var gjord av papp

nästan som ett smycke

i alla fall i mitt tycke.

Men den ville du inte ha

du tyckte inte alls den var bra

så den ville du byta

fort innan den börjar tryta.

jag blev förstås ledsen och sur

kanske inte så svårt att förstå,eller hur?

den klapp jag köpte av hjärta

förorsakade mej bara smärta.

Nu köper jag aldrig klappar

ligger hemma på soffan och slappar

sparar pengar och låter tiden gå

det blir trots allt jul ändå.

Nähä nu får jag släpa mej upp ur soffan för lite julstädning.

VAR HÄLSAD MODER JORD.

VAR HÄLSAD MODER JORD!

Vacker vinterbild och Sarah.

Måste bara dela med mej av denna underbara bild.Tog den från mitt TV-rum på andra våning nu på eftermiddagen.Trodde inte den skulle bli så fin.Den här borde man nästan kunna få betalt för.Skulle nästan vilja ha den som en målad tavla.man nästan väntar att få se en skymt av tomten,kanske om man tittar riktigt noga,så finns han kanske där ute någonstans.

Min vackra men ack så busiga Sarah.Plockar ner grejor från bordet och lägger det på golvet.Plockar upp nötskalen från en skål på bordet och lägger dom utanför. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst,men tänk vad vi älskar henne.Hon har gett oss många goda skratt under den tiden vi haft henne.Hon är mer som en hund ibland,följer mej vart jag går och är otroligt tillgiven.Älskade Lurvetussa(smeknamnet på henne ibland).Önskade att man hade möjlighet att rädda fler djur,det är så många djur som far illa och som skall avlivas bara för att matte eller husse har tröttnat.Ibland skäms jag för att vara människa.Vi är absolut det allra värsta rovdjuret i världen.Vi har trots allt en hjärna att tänka med och den skall vi använda på rätt sätt.Ett STORT tack till dom som engagerar sej i djurskydd.De är värda en stor eloge.Vi borde vara flera.

VAR HÄLSAD MODER JORD.